HUNDAR har funnits med i nästan hela mitt liv vid sidan av mitt stora hästintresse. 

Min första egna hund som jag köpte när jag flyttade hemifrån var schäferhanen "Kanto". Schäfern var en hundras som jag alltid känns ett stort intresse för och Kanto följdes av ytterligare tre schäfrar. 

Jag var redan från tidig ungdom aktiv tävlingsryttare inom hoppning så 1990 flyttade familjen, som då utökats med två döttrar till gård för att jag skulle kunna fortsätta odla mitt stora hästintresse på ett enklare vis med eget stall. Två år senare utökades familjen med ytterligare en dotter och alla döttrar har ridit och tävlat under sin uppväxt så stallet var fullt av hästar under många år.

Jack Russel valpen Bernad kom in i vår familj under småbarnstiden och så småningom utökades familjen ytterligare med två JR tikar när två av barnen ville ha egna hundar. Dessa JR terriers terroriserade gårdens katter och jagade hästarna i hagen med fara för sitt eget liv. 

Jag lyckades inte få ur dem detta otyg och Bernad blev tyvärr permanent halt efter en spark av en häst. Han lärde sig inte sin läxa utan fortsatte delvis detta häst-jagande ändå tills åldern började ta ut sin rätt. Utmärkta råttfångare måste man säga att de var. Jag glömmer aldrig när Bernad en blöt höstdag stod vid dörren och ville komma in, lerig var han men jag tyckte han såg väl rufsig ut kring munnen. I munnen hade han hade en väl kamoflerad åkersork och inget jag ville ha in, men han var stolt och nöjd med sin fångst :)

CAIRNTERRIERN Nelly kom in i mitt liv 2009. Jag hade ingen erfarenhet av rasen sen tidigare men jag fastnade direkt för rasens pigga och busiga uppsyn, dess glada temperament och läraktighet men även att rasen inte verkade vara lika hård i lynnet som Jack Russeln. Att rasen dessutom är lite behäftad med sjukdomar kändes som en stor fördel, vi som har hund vet hur värdefullt det är att ens hund får vara frisk, både kroppsligt och mentalt.